Fuck you-money!
Lördag morgon, min heliga stund ensam uppe vid mitt matsalsbord i vanlig ordning. Jag har vaknat av mig själv och klockan är nu 06:55 denna mörka och mysiga höstmorgon, solen kommer snart att börja gå upp. Ljusen är tända och reflektionsböckerna ligger bredvid mig.
Jag har än så länge inte köpt någon BRA-bok, jag insåg att jag redan hade en massa oskrivna böcker hemma, de får duga. Jag försöker verkligen dra ner på min konsumtion av prylar jag redan har eller helt enkelt inte behöver. Shopping är ju ett av mina utlopp och när livet bjuder upp till dans med mitt sockersug så ägnar jag mig utan en tanke åt att impulsshoppa både på nätet och i butiker, det blir oftast kläder och inredning.
Jag har fram till nu inte försökt göra så mycket åt just shoppandet, eftersom jag resonerat som så att konsekvenserna av mitt shoppande varit minimala jämfört med de jag får av att börja äta socker och då har shoppingen fått finnas i mitt liv som en strategi för att undvika att hamna i sockerfällan. När beroendehjärnan vill ha små kickar har jag shoppat, belöningssystemet har fått sin fix och jag har blivit lugn och sluppit trilla dit på socker istället. Jag har tyckt att det varit helt okej, det har fått vara så. Jag har en helt okej lön som räcker både gott och väl och blir över från mitt heltidsarbete och min shopping har aldrig fått några större konsekvenser mer än att jag har en jäkla massa kläder och prylar jag egentligen inte behöver, lönen räcker alltid.
Jag har knappt sett shopping som ett utlopp faktiskt. Och man kan säkert läsa här i bloggen också om hur jag shoppar när jag tycker synd om mig själv i stället för att äta socker, det är tydligare för betraktaren än för den envetet belöningsjagande beroende-personen. Men jag vill vara sann mot mig själv.
Men nu har jag börjat förstå. Och det är dags att börja agera.
Det var nog egentligen när jag läste Martina Johanssons händelse-text på instagram om pengar häromdagen om att hon anser att en kvinna bör ha en trygg mängd "fuck you-money" på kontot som jag kände att nä, nu får det fan vara bra. Jag har sockerberoendet under kontroll för tillfället och känner mig redo att ta tag i mina andra utlopp. Martina skriver rättfram och ärligt, det tilltalar mig. Inga krusiduller, inga fluffigt inlindade halvsanningar. Hur hon har sparat ihop sina egna fuck you-money? Hon har slutat köpa en massa skit som hon inte behöver och hon arbetar hårt. Simpelt? -Jepp. Trist? -Oh hell yes. Jag älskar ju konsumtion av ytliga saker som jag inte behöver. Men jag älskar mina drömmar och visioner MER.
Jag tror för övrigt att det är därför folk går bananas i hennes kommentarsfält då och då, hon levererar helt enkelt sanningar rakt upp och ner, sanningar som folk inte vill kännas vid, för då måste de ta tag i sig själva och göra något åt saken i stället för att sticka huvudet i sanden. Martinas sanningar leder folk in i (ack så nödvändiga och om man hanterar dem rätt, utvecklande) konflikter med sig själva.
Med min vettiga heltidslön som jag haft i ett par år nu anser jag att mina fuck you-money borde vara en betydligt större summa och jag vet precis varför den inte är större, jag har impulsshoppat enormt mycket, tycker jag själv. Och missförstå mig inte nu, jag har inga som helst planer på att lämna min älskade sambo på något vis, men den ekonomiska tryggheten är viktig för en tillfrisknande sockerberoendes kontrollbehov, jag tror stenhårt på att den tryggheten enbart kommer att stärka mig i mitt tillfrisknande och min dröm är ju så klart att dessa fuck you-money i framtiden ska förvandlas till att bygga-klimatsmart-hus-på-landet-pengar eller kanske köpa-skitstor-laddhybrid-suv-när-jag-bor-i-mitt-drömhus-på-landet-pengar, som exempel.
När jag ser mig omkring i mitt hem ser jag också mycket plast och kemikalier, något jag också försöker bli mer medveten om och minska på. Främst städartiklar och saker jag lagar med och förvarar mat i har varit i fokus nu, en sak i taget annars blir det för mycket och då tröttnar jag när det känns övermäktigt. Plöjer för närvarande Martina Johanssons och Fanny Lesscarbs Lindkvists bok Giftfri - Ett rent liv utan tillsatser på paddan via Storytel just nu och har slängt ut teflonpannor som bytts ut mot en stor och en liten Skeppshult-panna samt en kolstålspanna från de Buyer. Samtliga böjda, oformliga och missfärgade plastmatlådor som kostar 10 kr styck på Ica Maxi har åkt ut och ersatts med glaslådor från IKEA. Stekspadarna i plast står näst på tur att bytas ut när jag hittat ett atlernativ jag gillar.
I mina försök att dra ner på överkonsumtionen försöker jag hitta sätt och motivation som passar mig. Jag följer instagramkonton som Ekolomisk, levabilligt och minimalisterna för inspiration till att göra rent hus med både ekonomin och de överfulla förvaringsutrymmena i mitt hem.
Jag har även just nu tagit tillfället i akt att på Tradera lägga upp kläder och elektronik jag inte använder, när det är 50% på 15 annonser fram till november-ish med koden HELASVERIGE18. Hela auktionsvinsterna ska in på fuck you-kontot.
När jag börjar känna mig nöjd med garderobsrens (målet är att jag ska kunna öppna EN garderobsdörr och enkelt kunna överblicka i princip ALLA mina kläder under gällande säsong) tror jag att jag kommer att fokusera på badrumsskåpet och ta mig en funderare över vad jag duschar och smörjer in min hud med. Men som sagt; en sak i taget!