LIVSBEJAKANDE

En sämre dag lider mot sitt slut. Jag vaknade 02 i natt med ont i magen, illamående och hög puls. Kravlade mig ur sängen på grund av ännu mer smärta i ryggen och stapplade in i badrummet. Svårt att få ner panikkänslan och pulsen eftersom jag som nyvaken är så stel i bröstryggen att det känns som om det inte går att få ner någon luft i lungorna.

 

Jag har varit befriad från svårare skov av magproblem och ryggsmärta sedan juli i somras. Men nu är det något som är på tok igen och jag känner mig ganska maktlös eftersom jag gör allt i min makt för att vara så frisk och smärtfri som möjligt. Jag äter mat som min kropp mår bra av och rör på mig regelbundet. Allt i min potentiella sjukdomsbild (Crohns och Bechterews sjukdomar) kanske man inte kan styra över helt enkelt och det är något jag kommer att få acceptera och finna trygghet i att jag i alla fall tar hand om mig och gör allt jag kan för mig själv.

 

Ryggsmärtorna är alltid värst på nätterna och mornarna, jag sover dåligt under dessa skov eftersom jag vaknar av smärtan om jag rör på mig i sömnen. 

 

Dagen har gått i ett långsamt dystert tempo, jag har PMS och ett par-tre dagar innan mens är jag skör som glas. Jag blir ofattbart trött och omotiverad, har inga som helst problem med att sova ett par timmar mitt på dagen, det gör jag aldrig annars, har för mycket energi för det. Jag får även ångest under min PMS, jävla skitångest! Livet känns främmande och jag kan i stunder ifrågasätta varför jag ens lever, väldigt obehagligt, men jag vet att det är övergående. PMS i kombination med smärt-skov gör mig till en otroligt dålig version av mig själv. Det jag KAN göra åt detta är framför allt att jobba med min inställning.

 

Det här blev inte så givande läsning. Men jag ville dela med mig av det i alla fall.