Crohns och koloskopi

Jag sitter uppe vid vårt matsalsbord den här tidiga söndagsmorgonen och bara njuter av tystnaden, det här är min heliga stund på dagen när jag får reflektera, samla mig och bestämma inställning för att möta dagen.
 
Utreds just nu för Crohns sjukdom eller eventuellt Ulcerös kolit. Jag är ganska säker på att jag inte bär på någon av dem, men under sommaren drabbades jag av min tredje akuta regnbågshinneinflammation i ett öga, hade fruktansvärda smärtor i ländryggen och magen var helpaj (kanske på grund av att jag var mitt uppe i ett sockerhetsätarskov), vilket fick min ögonläkare att remittera mig vidare för att utreda om jag har Crohns (tarminflammation) och Bechterews (inflammatorisk reumatism) sjukdomar då dessa två ofta korrelerar med upprepade autoimmuna ögoninflammationer.
 
Nog för att jag så länge jag kan minnas haft stora problem med magen med diarre, uppblåsthet och mycket smärta, men jag tror själv att det är på grund av att jag som barn var ett oroligt och sönderstressat barn eftersom jag växte upp med en vuxen som missbrukade hemma och att jag som vuxen burit på mycket sorg över detta och missbrukat socker och mjölmat som en slags självmedicinering mot ALLA känslor som jag inte trott mig kunna hantera. Vems mage pajar inte på överätning av socker och mjöl liksom?
 
När jag äter strikt LCHF blir jag HELT SYMPTOMFRI från alla mina magproblem, ska tilläggas.
 
Jag har nu gjort en koloskopi (undersökning av grovtarmen), något som jag var väldigt orolig och rädd inför. En vecka innan fick jag inte äta några som helst fibrer. Inga nötter, fröer, grönsaker, kokos, bär med frön i som hallon och jordgubbar. Det återstod liksom inte så mycket för mig attg äta mer än ägg, kött, fisk och fågel tillsammans med smör och olivolja, rena rama carnivoren alltså! Och det var i och för sig spännande att känna på det lite.
 
Redan där ville sockermonstret som ofta sitter på min ena axel att jag skulle värma mig lite i hans mjuka offerkofta så att jag slapp ta ansvar för allt det här träliga jag stod inför.
 
Kostråden jag fick av sjukvården inför undersönkningen fick mig att häpna! Listar ett gäng exempel:
  • Vitt ris, riskakor och vit pasta
  • Vitt bröd utan fullkorn
  • Nudlar utan fullkorn
  • Juice utan fruktkött
  • Couscous utan fullkorn
  • Saft
  • Energidryck och läsk sötad med socker
  • Lättöl, nyponsoppa och silad ALoe Vera-dryck
Japp.. Är ni lika chockade som jag? Jag blir ju görsjuk av allt det där!
 
Veckan innan gick trots allt ganska bra, jag åt så gott som carnivore plus olivolja. Gick in i fullfräs-ketos (har än så länge bara Ketostix att mäta med, inte 100% tillförlitligt alltså) men hade omställningsbesvär i form av trötthet, svaghet och lätt illamående, ingen dröm när man har ett heltidsjobb som är fysiskt tungt. Laxeringen och 24-timmarsfastan innan koloskopin var riktigt tufft men jag tog mig igenom det.
 
Jag hade tänkt mycket på hur jag skulle klara detta på bästa och trevligaste sätt. I sann Louise Hafdell-anda tänkte jag unna mig sådant som är bra för mig. Jag städade badrummet och gjorde fint eftersom jag, utan att gå in på fler detaljer, skulle spendera en hel del tid där inför koloskopin till exempel, haha. Jag såg till att mina nyinköpta mjukiskläder från NAKETANO jag hade unnat mig som pepp (och som jag dessutom behövde, jag hade inte ett enda par hela mjukisbyxor) var tvättade och redo för mig att hoppa i och jag hade unnat mig att köpa de där böckerna jag velat läsa så länge (Hormonbibeln, Magstarkt och Beroendehjärnan, samtliga skrivna av Martina Johansson). Bäddade rent så att jag utmattad skulle få krypa ner i mina nytvättade favorit-lakan från Odd Molly i krispig percale. Ja, det kanske låter ytligt och materialistiskt, men det är mitt sätt att sätta guldkant och njutning på min vardag.
 
 
                                                  
Peppshopping från Zalando. Nytt favvomärke från Tyskland: Naketano!
 
 
Sockermonstret på min axel tyckte att jag när jag klarat den här jävliga undersökningen skulle unna mig mängder av socker och skräp, det var jag ju värd, det var ju faktiskt synd om mig som var tvungen att vara med om det här! Lite socker tröstar, lite vitt fluffigt bröd med mycket smör och ost dövar.
 
Men.. Nej. Jag klarade det! Jag var full av inspiration att hantera situationen UTAN SOCKER, jag hade sökt så mycke inspo! Främst från dessa kvinnor jag länkat i detta inlägg.
 
När jag skulle sövas frågade anestesisjuksköterskan vad jag skulle drömma om när jag somnade. Mitt svar? -Kladdkaka! Med Glass! Minns att vi skrattade lite och sedan sussade jag sött.
 
Jag åt ingen kladdkaka. Och ingen glass. Jag blev dock mer eller mindre tvingad att dricka en festis (??!!) när jag vaknat för att få upp blodsockernivån enligt sjuksköterskan. Jag var helt utsvulten, svag och lite snurrig, så jag gick till slut med på att ta ett par klunkar, jag skulle få gå hem när jag fått i mig hela sa hon. Och jag ville inget mer just då än att få åka hem. Hällde ut resten av festisen i handfatet intill sjukhussängen och ringde på klockan och meddelade att jag var redo.
 
Jag hade redan innan laddat köket med min favoritgrönsak rödkål. Kefir och potatismjöl för att försöka återuppbygga tarmfloran med pre- och probiotika efter laxeringen. Tomater, nötter, fröknäcke mm. Gjort Fanny aka Lesscarbs fatbombs och Cecilia Folkessons kokoskulor med lime som jag älskar. Jag hade också bestämt mig för att när jag klarat av undersökningen så skulle jag få unna mig nya snygga myskläder av god kvalitet. Trasorna jag gått runt i hemma sjöng på sista versen, hade inte ett enda par hela mjukisbyxor. Så jag fyllde "Önskelistan" på Zalando med kläder från mitt favorit-mysklädes-märke NAKETANO för att sedan få välja ut en tröja och ett par byxor att köpa mig när jag klarat koloskopin. Det blev min morot. Inte kladdkaka och glass, för att det kort och gott inte är bra för mig.
 
De preliminära resultaten av koloskopin visade inte på någon sjukdom alls, tack och lov. Biopsisvaren dröjer men det finns i stunden inget att oroa sig för. Jag är så glad och tacksam över den fina vård jag trots sjuka kostråd, har fått. Bemötandet av ALL vårdpersonal har varit så fin att jag blir rörd när jag tänker tillbaka på det, minns även att jag nyvaken och groggy försökte svamla ihop ett tacktal till de två sjuksköterskorna som rullade in mig till uppvaket, oklart om budskapet kom fram haha.
 
Jag sitter nu här, vid min vackra matsalsgrupp i mina mjuka, snygga myskläder från NAKETANO och känner tacksamhet för all vård jag fått och stolthet över mitt sätt att hantera en för mig svår situation i livet och att jag lyckades välja att inte äta på det. Jag har sedan de där festis-klunkarna inte ätit socker eller mjölmat, jag har inte lovat mig själv att aldrig mer äta något av det, jag tar en dag i taget. Och i dag ska jag inte äta socker eller mjölmat. En dag i taget.
 
TACK
 
Slänger in en avslutande bild på de ljuvliga Kokoskulorna med citron och lime, experimenterade i lite Matchapulver i några :)
 
 
 
 
 
 
Allmänt | |
Upp